Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Humanister utforskar havet

Nyhet: 2017-09-19

Den humanistiska forskningen kan bidra till nya perspektiv när det gäller havsfrågor. För att utforska nya möjligheter till tvärvetenskapligt samarbete genomförs fem olika humanistiska undersökningar kopplade till material från den marina forskningen vid Sven Lovén centrum för marin infrastruktur.

I början av augusti samlades forskare inom historia, konst, litteratur och andra humanistiska vetenskaper till en veckas gemensam workshop vid Göteborgs universitets marina forskningsstation på Tjärnö vid Kosterfjorden. Under veckan blandades teori med fältstudier för att få en inblick i hur den marina forskningen går till. De humanistiska forskarna följde bland annat med marinbiologer från Tjärnö på mätningar med forskningsfartyget Nereus. De introducerades också till laboratorierna och fick prova på att använda mikroskop och andra naturvetenskapliga metoder. Parallellt genomfördes olika fältundersökningar för att samla in material till fem olika humanistiska delstudier.
- Det var en mycket intressant vecka som visade på möjligheterna med att samarbeta över de vetenskapliga gränserna, säger Christine Hansen som forskar inom historia och är den som samordnar projektet.

Andra perspektiv på miljöproblem

Syftet med projektet som beviljats medel från Centrum för hav och samhälle är att hitta nya möjligheter till forskning och undersöka hur humanistisk och naturvetenskaplig forskning kan korsbefrukta varandra på olika sätt. Christine Hansen menar att de humanistiska ämnena kan bidra till andra perspektiv på miljöproblem som skapar möjligheter till lösningar. Inom den humanistiska forskningen kring miljöfrågor vill man utmana den djupt rotade föreställningen att människan är skild från naturen, och istället visa på samspelet mellan människa och natur.

Historia skapas idag

Plastskräp i havet är ett exempel på en fråga som är intressant för en historiker eller arkeolog att studera. Plasten som skapas och sprids idag kommer att bestå i tusentals år. När vi producerar avfall skapar vi på sätt och vis historia. En av delstudierna i projektet kallas ”Stories of Rubbish” och utgår från en stor databas över strandskräp som hittats vid de nordatlantiska stränderna. Även om syftet med databasen är att skapa statistik över förekomsten av strandskräp kan den även fungera som källa för att förstå mänsklig verksamhet.
- Det är lätt att bli filosofisk kring de här frågorna. Skräpet är skapat av människor men när det kommer i små bitar i vattnet vet vi inte vad det är för något, eller var det kommer ifrån. Det går inte längre att förstå meningen med föremålen, säger Christine Hansen.

Fördelar med samarbete

Christine Hansen är mycket intresserad av hur olika perspektiv och arbetssätt kan mötas i tvärdisciplinära samarbeten. Inom humaniora tänker man mycket i allmänna termer istället för specifika som dominerar inom naturvetenskapen. Enligt Christine Hansen finns det stora fördelar med samarbete mellan humanistiska och naturvetenskapliga forskare. Inom exempelvis historia finns det flera som sysslar med forskning kring havets och vattnets historia.

- Vi behöver få de här olika världarna att mötas. Göteborgs universitet har en stor humanistisk fakultet, och den kunskapen borde kunna användas tillsammans med det naturvetenskapliga perspektivet i frågor som rör haven.

Även konsten har en viktig roll i de här frågorna. I det här projektet medverkar Fredrik Gunve och Kajsa Ericsson från Högskolan för design och konsthantverk i en delstudie som kallas ”stories of (plastic) sand”. Här används konsten som en metod att synliggöra mikroplaster på stränderna genom att formulera olika möjliga framtidsscenarier med stranden som utgångspunkt.

Nu när det växer fram en anti-vetenskapskultur behöver man hitta andra sätt att nå människor med information för att skapa medvetenhet om problemen

Andra sätt att nå fram

En viktig poäng med projektet är att påvisa att problemen med förgiftade hav kan inte lösas enbart med hjälp av naturvetenskap.
- Nu när det växer fram en anti-vetenskapskultur behöver man hitta andra sätt att nå människor med information för att skapa medvetenhet om problemen, säger Christine Hansen.

Övriga delstudier i projektet är ”Stories of Seaweed” som är en litteraturstudie som handlar om att undersöka människors inställning till sjögräs och alger som föda historiskt, och i framtiden. ”Stories of Community” handlar om att undersöka människors påverkan på ekosystemet i Kosterhavets nationalpark och hur olika sociala aktörer ser på området. I ”Stories of Horizons” använder fotografen Tyrone Martinsson metoden refotografi för att beskriva förändrade havs- och kustlandskap.

Förhoppningen är att det nystartade projektet ska öppna dörrarna till humanistisk vetenskap och bryta ner de vetenskapliga gränserna. Det långsiktiga målet är att etablera ett tvärvetenskapligt nav för hav och kustfrågor inom Göteborgs universitet. Projektet som pågår under hösten har finansierats genom medel från Centrum för Hav och samhälle vid Göteborgs universitet genom en extra utlysning riktad till samhällsvetenskap och humaniora.
 

AV:

Artikeln publicerades först på: havochsamhalle.gu.se

Sidansvarig: Bo Johannesson|Sidan uppdaterades: 2015-07-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?