Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kunskap om genetiska variationer viktig för att rädda marina arter i Östersjön

Nyhet: 2017-10-02

Kunskapen om genetiska variationer i Östersjön måste användas i förvaltningen. Annars riskerar flera arter att dö ut när miljön förändras. Det är en av slutsatserna från forskningsprojektet BAMBI som undersöker genetisk mångfald i Östersjön och hur den förvaltas.

Mycket tyder på att Östersjöns miljö kommer förändras med snabbare uppvärmning och utsötning än andra kustområden. Frågan är hur detta påverkar de marina arterna i Östersjön, och hur snabbt de har möjlighet att anpassa sig till förändringarna.

På en workshop i Stockholm i slutet av september diskuterades hur den ökade kunskapen om genetiska variationer kan bidra till att arter i Östersjön skyddas från att dö ut. I workshopen som gick under namnet Balt Gene 2017 deltog representanter från forskning, förvaltning och intresseorganisationer från länderna runt Östersjön, och det rådde stor enighet om att det finns ett stort behov av ökad samverkan kring de här frågorna.

Förvaltning baserad på kunskap

Forskningsprojektet BONUS-BAMBI som bedrivits sedan 2014 och leds av forskare vid Göteborgs universitet, har som mål att förbättra förutsättningarna för marina arter i Östersjön att klara den kraftigt förändrade miljön med bland annat förändrad salthalt. Här är frågan om genetisk variation inom arter helt central.

Variationer i arvsanlag är en förutsättning för att en art ska kunna utvecklas för att anpassa sig till sin miljö. För att kunna skydda arter från att dö ut när miljön förändras behöver den marina förvaltningen baseras på kunskap om bland annat de här genetiska variationerna.

Lokalt unika arter

Evolutionen har lett till att vissa marina arter i Östersjön har utvecklats så pass att de kommit att betraktas som helt nya arter. Laxen i Östersjön och torsken öster om Bornholm är exempel på detta, och lokalt anpassade bestånd har konstaterats hos bland annat gädda och sill.

- En stor utmaning är att få in den nya genetiska informationen i förvaltningen av marina områden och av marina bestånd av arter, säger Kerstin Johannesson.

Enligt Johannesson saknas kunskap om genetisk mångfald hos svenska länsstyrelser. En viktig fråga på workshopen handlade om vad som behöver göras för att komma närmare en kunskapsbaserad marin förvaltning. Man välkomnade konkreta projekt för genetisk övervakning och olika plattformar för samverkan.

- När man planerar nya marina reservat är det också viktigt att placering och storlek baseras på kunskap om de arter reservatet avser att skydda, vilket hittills inte varit fallet, säger Kerstin Johannesson.
 

AV:

Artikeln publicerades först på: havochsamhalle.gu.se

Sidansvarig: Bo Johannesson|Sidan uppdaterades: 2015-07-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?