Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Klimatförändringar och den marina miljön

Den pågående klimatförändringen påverkar den marina miljön på flera sätt: uppvärmning; minskad isutbredning; höjt vattenstånd; ändrad avrinning från land; försurning genom ökat upptag av koldioxid från atmosfären. Hur kommer dessa förändringar påverka havet på kortare och längre sikt? Och hur påverkas de marina systemen?

Att svara på dessa frågor kräver insatser från flera naturvetenskapliga discipliner och studier av havet som system. Vi använder matematiska modeller, fältobservationer och experimentella studier för att bättre förstå effekter av övergödning, syrebrist, och andra utsläpp i relation till klimatförändringen. Vår forskning fokuserar huvudsakligen på europeiska och polara havsområden.

Vi utvecklar kemiska modeller för att förstå hur försurning och andra förändringar kommer att påverka havets kemi och vårt experimentella arbete bygger på fältstudier av kolets, kvävets, fosforns och kislets kretslopp, produktion av halokarboner, och utbytet av kemiska ämnen mellan sediment och vatten. Vi har en lång tradition i utveckling av analysmetoder, numera med fokus på sensorer som kan utföra mätningar med hög upplösning i tid och rum. Sådana sensorer placeras på bojar och undervattensfarkoster, och vid fasta marina observatorier.

Vi studerar fysiska processer som inte beskrivs tillräckligt bra i matematiska modeller idag, så som modifiering av vattenmassor orsakat av turbulent blandning, interaktion med komplex topografi, och utbytesmekanismer mellan hav och atmosfär, hav och botten, samt hav och is.

Vi använder sedimenten i havet som miljöarkiv som t.ex. speglar hur klimat och miljöer förändrats genom tiderna, men även pågående processer kan studeras i sedimenten. Sedimentkärnor kan ge svar på hur salthalt, temperatur och syretillgång varierat över tiden, men också hur föroreningar, närsalter, djur och växtliv växlat under olika tider.

Vi studerar hur ekosystems arter påverkas av klimat- och miljöförändringar, t.ex. havsförsurning, genom experiment i laboratoriet där organismer utsätts för förväntade framtida nivåer av pH, temperatur och salthalt. Med avancerade DNA analyser kartlägger vi genetiska egenskaper hos populationer som redan anpassats till extrema miljöer (till exempel Östersjön) och kartlägger hur snabbt sådana anpassningar kan ske genom evolution.

SHIpH - Konsekvenser för Östersjön av sura utsläpp från sjöfart

 Skiss med flödesschema över SOx och NOx i atmosfären och havet

Detta projekt finansieras av Formas och fokuserar på utsläpp av sura gaser (svavel- och kväveoxider) från sjöfarten. I filmen berättar David Turner och andra forskare i projektet.

Sidansvarig: Bo Johannesson|Sidan uppdaterades: 2015-06-30
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?