Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Marin evolutionsbiologi

Marina miljöer förändras kontinuerligt, av både naturlig och antropogen (mänsklig) påverkan. Haven runt Sverige är speciellt spännande med möjligheter att studera förändringar både över relativt korta tidsrymder (från istid fram till nutida klimatförändringar), och på små rumsliga skalor (såsom utefter salthaltsgradienten från Västerhavet och in i Östersjön).

För att förstå hur biologiska anpassningar går till och hur snabba de kan vara, studerar vi populationer av marina arter som anpassats till Östersjöns bräckta vatten, och arter som anpassats till olika mikromiljöer i till exempel tidvattenzonen. Vi undersöker också exempel på anpassningar till antropogent störda miljöer genom studier av växtplankton där vil-sporer i sedimenten kan "återupplivas" från tiden före människans påverkan.

Arters anpassning drivs av naturligt urval men också av slumphändelser, och teoretiska evolutionsmodeller hjälper oss formulera testbara hypoteser. Vi använder moderna genetiska metoder ("genomik") som speglar förändringar som sker över hela arvsmassan (genomet). Vi utvecklar nya marina modellsystem där sekvensering av arters hela genom och utvecklande av odlingstekniker är viktiga milstolpar, liksom systematiska studier av organismer egenskaper ("fenomik"). Bioinformatik hjälper oss bearbeta de stora datamängder som genereras vid DNA-sekvensering, storskalig fenotypning samt studier av arters metaboliska och enzymatiska processer ("metabolomik" och "proteomik"). 

Vi använder framför allt genetiska data för att kartlägga populationer och bestånd och uppskatta genutbyte mellan olika geografiska områden. Detta är viktiga verktyg i bevarandet av hotade arter men hjälper oss också att förstå mekanismer som leder till att nya arter bildas. För våra marina modellarter har vi också möjlighet att identifiera nya gener med hittills okända funktioner, och med nya användningsområden inom marin bioteknik. Denna kunskap ger också helt nya möjligheter att förstå dessa arters ekologi och fysiologi.

Sidansvarig: Bo Johannesson|Sidan uppdaterades: 2015-06-30
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?