Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




DNA-teknik avslöjar putsarfiskar på rymmen

Nyhet: 2020-05-26

Fiskar som rymmer från fiskodlingar kan sprida sjukdomar, parasiter och sämre anpassade gener till sina vilda artfränder. Därför finns det regelverk som ska förhindra att odlad lax rymmer. Men små skärsnultror, som används som putsarfiskar för att hålla laxen frisk, omfattas inte av dessa regler. Det kan få allvarliga ekologiska konsekvenser, enligt en ny studie från Göteborgs universitet.

– I vissa områden kan så mycket som var femte skärsnultra vara en rymling, eller vara avkomma till en fisk som rymt, säger Ellika Faust, forskare på institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

Alternativ till kemisk bekämpning

Skärsnultran tillhör putsarfiskarna, en grupp fiskar som plockar och äter parasiter som sitter på huden på andra större fiskar. Putsarfiskar äter även laxlus, en parasit som orsakar stora problem för laxodlare. Under senare år har skärsnultran därför blivit ett populärt alternativ till kemiska bekämpningsmedel i den norska laxodlingsindustrin.

I sin licentiatavhandling undersöker Ellika Faust problemet med skärsnultror som rymmer från laxodlingar och vilka följder det kan få.

Tagit hjälp av genetiska markörer

Med hjälp av vissa karaktärer i skärsnultrans DNA, så kallade genetiska markörer, har Ellika Faust och hennes forskarkollegor nu analyserat ursprunget för nära 2 000 skärsnultror som fångats längs norska och svenska kusten.

– Norska fiskare har sett att skärsnultror etablerat sig i nya områden, norr om deras normala utbredning och vi har i tidigare studier konstaterat att putsarfiskar rymmer från odlingarna och fortplantar sig med fiskar i närområdet. I denna nya studie har vi gått vidare och undersökt hur vanligt och utbrett det är, säger Ellika Faust.

Allvarligt problem för lokala ekosystem

Miljontals skärsnultror fångas och säljs levande varje år för att användas i laxodlingar. Många fångas i områden som ligger långt från odlingarna, både i Bohuslän och i Norge, och transporteras sedan i tankbilar till odlingar på norska västkusten, där lokala bestånd saknas eller inte kan möta odlingarnas behov.

Att fiskar från andra områden får så stor spridning kan bli ett allvarligt problem för de lokala bestånden. Förutom att bära med sig nya parasiter och sjukdomar kan nykomlingarna också äventyra snultrornas framtida överlevnad i den lokala havsmiljön. Forskaren Ellika Faust.

– I Tröndelag är vattnet saltare och kallare än i Skagerrak, och ekosystemet ser också annorlunda ut med andra arter. Om de lokala bestånden utvecklat genetiska anpassningar kan det vara en stor nackdel att få in gener som inte fungerar i denna miljön, säger Ellika Faust.

Miljöövervakning saknas

Att det finns risker med fisk som rymmer från odlingar är känt sedan tidigare, och det finns ett regelverk som ska förhindra att så sker när det gäller odlad fisk. Men putsarfiskarna omfattas alltså inte av dessa regler. Ellika Faust påpekar att de genetiska markörerna gör det lätt att identifiera skärsnultror från Skagerrak.

– Myndigheterna skulle kunna ha miljöövervakning där man analyserar vilda skärsnultror för att följa hur stor andel som har sitt ursprung i Skagerrak, och se vad som händer över tid. Det är kanske inte så enkelt att förhindra rymlingar, det är ju små fiskar, men ett första viktigt steg är att bli medveten om att de rymmer och försöka förhindra att man blandar olika bestånd, säger Ellika Faust.

Kontakt

Ellika Faust, Institutionen för marina vetenskaper - Tjärnö, Göteborgs universitet
E-post: ellika.faust@marine.gu.se
Mobil: 076-622 90 03

Foto

Skärsnultra: Paul Naylor
Ellika Faust: Susanne Liljeström
 

AV:

Sidansvarig: Annika Wall|Sidan uppdaterades: 2015-07-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?