Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

En mikrovärld väl fördold för det mänskliga ögat

Nyhet: 2017-12-08

Bubblor av syre på sedimentytan som en konsekvens från syreproduktion av sedimentlevande mikroalger. Foto: Fredrik Larsson.

Ett världsomfattande forskarnätverk har tillsammans skapat en ny global databas för mikroorganismer. Målet är att kunna analysera så många av jordens mikrobiella samhällen som möjligt för att öka förståelsen för mikroorganismer.

– Vi vill undersöka vilka processer mikroorganismer är inblandade i och vad som styr deras utveckling i en föränderlig omgivning, säger professor Stefan Hulth, en av de 300 medförfattarna till en ny forskningsartikel som publicerats i Nature.

Inom ramen för forskningsprojektet Earth Microbiome Project (EMP) har över 27 000 prover samlats in från olika miljöer runt om i världen och resultaten har förts in i en global databas. Målet är att databasen i framtiden ska innefatta majoriteten av alla bakterier som finns på jorden.

Särskilt fokus i projektet är hur sammansättningen av mikroorganismer förhåller sig till den omgivning och miljö som provet har tagits i.

– Redan nu kan vi med hjälp av databasen till nittio procent identifiera vilken typ av miljö ett prov kommer ifrån bara genom att känna till dess sammansättning av mikroorganismer, säger professor Stefan Hulth, medlem av EMP-konsortiet.

Hittills omfattar projektet sju kontinenter och 43 länder, från Arktis till Antarktis. Mer än 500 forskare har bidragit med stickprov och datainsamlingar.

Studier i Gullmarsfjorden

Stefan Hulth och hans forskargrupp har bidragit till studien med prover från ytsediment i en vik i Gullmarsfjorden. Forskargruppen har undersökt kopplingen mellan biogeokemiska processer och det bakteriella samhällets sammansättning, mångfald och funktion i det marina ekosystemet.

– ”Snälla” mikroorganismer kontrollerar genom sin närvaro och aktivitet balansen mellan exempelvis fotosyntes och nedbrytning av organiskt material. Det är denna nettoeffekt som huvudsakligen avgör om grunda solbelysta kustområden utgör en källa eller sänka av koldioxid, syre och närsalter, säger Stefan Hulth.

En förändring av sammansättningen i det mikrobiella samhället kan ske genom påverkan av naturliga eller mänskliga stressfaktorer, något som kan vara avgörande för hur ekosystemet fungerar.

En ökad temperatur (global uppvärmning), förändring i pH-värde (försurning av sjöar och hav) eller ökad tillförsel av näringsämnen och begränsad tillgång på syre, kan leda till en obalans i den mikrobiella samhällsstrukturen.

– Vissa nyckelarter skulle kunna försvinna och andra arter börja dominera. På så sätt kan viktiga omvandlingsprocesser som kontrollerar tillståndet i havet förändra karaktär, förstärkas eller till och med helt upphöra.

Artikelns titel: A communal catalogue reveals Earth’s multiscale microbial diversity

Länk till artikeln>>

Mer information om Earth Microbiome Project>> 

Foto: GU

Bild 1: Bubblor av syre på sedimentytan som en konsekvens från syreproduktion av sedimentlevande mikroalger.
Bild 2: Experimentuppsättning för att på laboratoriet bestämma bildnings- och förbrukningshastigheter av exempelvis kol, syre, kväve, fosfor och kisel i ytsedimentet under olika förhållanden (syre, pH och temperatur) i omgivningen.
Bild 2: Närbild av manipulerat ytsediment under öppen diffusion mellan det ovanliggande vattnet och ytsedimentet.
Porträttbild Stefan Hulth, fotograf Malin Arnesson.

Data som tidigare insamlats och analyserats i det globala projektet Earth Microbiome Project har redan utnyttjats i studier av till exempel valar, delfiner, sälar, fisk, fåglar, fladdermöss, katter, råttor och ormar.

Kontakt:

Stefan Hulth, professor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet
telefon: 031-786 9024 e-post: Stefan.Hulth@gu.se

Fler länkar:
• Dricksvatten (http://doi.org/10.1016/j.watres.2012.12.027, http://doi.org/10.1186/s13071-016-1607-1)
• Bakteriella samhällen i Stilla Havet och Atlanten (http://doi.org/10.5194/bg-10-555-2013)
• Oljespill (http://doi.org/10.1038/ismej.2013.254)
• Magsammansättning av primater (http://doi.org/10.1016/j.gecco.2016.06.004)
• Hur mikrobiella system I magen kan utvecklas för att smälta myror (http://doi.org/10.1111/mec.12501) eller växter (http://doi.org/10.1093/icb/icx088
• Hur mikroorganismer I mark påverkar vindruvor (http://doi.org/10.1128/mBio.02527-14)
• Hur fetma påverkar doften av vin (http://dx.doi.org/10.1371/journal.pone.0085611)
• Hur mikroorganismer i människan förändras över tid (http://doi.org/10.1186/gb-2011-12-5-r50) och hur dessa förändrar omgivningen (http://doi.org/10.1126/science.1254529

 


 

AV:

Artikeln publicerades först på: science.gu.se

Sidansvarig: Bo Johannesson|Sidan uppdaterades: 2015-07-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?