Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Projekt inom marin geologi

Tröskelfjordars sediment, ett unikt klimat- och miljöarkiv med mycket hög tidsupplösning

Tröskelfjordars sedimentTrots en stor enighet om klimatutvecklingen och havsföroreningarnas negativa effekter på miljön finns fortfarande oklarheter och oenighet om hur allvarliga problemen är och om de bakomliggande orsakerna. Att särskilja naturliga processer från mänskligt orsakade problem är inte alltid enkelt men behovet att kunna göra det växer och blir alltmer angeläget.

På grund av den speciella hydrografin och sedimentationsförhållandena som råder i tröskelfjordar, kan man i en långa sedimentkärnor, med sitt rika innehåll av fossil välbevarad fauna och flora samt isotopsammansättningen i dessa organismer, studera effekterna av Tröskelfjordars sedimentverkliga klimatförändringar som ägde rum under Romartiden, för ungefär 2000 år sedan och Medeltidens värmeperiod mellan 800 och 1300 e.Kr och den mycket kalla perioden mellan 1350 och 1830, den sk. Lilla Istiden, liksom nutida . Det som är mycket speciellt med Gullmarsfjorden när det gäller klimat från äldre tider (förutom att den ger svar på hur klimatförändringar påverkar förhållandena i havet), är att vi fått veta hur kalla eller varma vintrarna varit. De flesta andra studier, redovisar landförhållanden med data från sommaren genom att växter utnyttjas som temperaturindikatorer, t.ex. årsringar i träd och pollen men också stalaktiter och stalagmiter (droppstensformationer av kalk i grottor). I Gullmarsfjordens sediment får vi en vintersignal, genom att vattenutbytena i fjorden äger rum under vintertid och temperaturen bevaras i bottenvattnet, liksom i en termos, fram till nästa vinters vattenutbyte.

Tröskelfjordars sedimentResultaten från liknande fjordstudier kan vi också använda för att visa hur föroreningar och miljögifter introducerats i miljön, hur omfattande föroreningarna är och om de minskat när åtgärder satts in. Sedimenten kan alltså fungera som ett värdefullt och mångsidigt miljöarkiv.utan att tidigare mätningar utförts på platsen. Sedimentstudier gör att vi också bättre kan förstå framtida effekter av både uppvärmning, nedkylning, nedsmutsning och åtgärder mot miljöhot. Viktiga verktyg, sk. proxies, för att studera klimat och föroreningar är t.ex. kiselalger och vilceller från dinoflagellater (planktonalger i ytvattnet), bottenlevande encelliga amöbadjur, s.k. foraminiferer och stabila isotoper i deras skal, åldersbestämningar och klimatdata, både instrumentella och historiska.

Fler områden där liknande forskning bedrivs: Skagerrak, Kosterhavet, Havstensfjorden, Koljöfjorden, Byfjorden, Sannäsfjorden, Dynekilen och Idefjorden.

Publikationer:

Filipsson, H.L. and Nordberg, K., 2004: Climate variations, an overlooked factor influencing the recent marine environment. An example from Gullmar Fjord, Sweden. Estuaries, 27:867-880.

Harland, R., Nordberg, K. and Filipsson, H. L. 2010: A major change in the dinoflagellate cyst flora of Gullmar Fjord, Sweden, at around 1969/1970 and its possible explanation. In: J. A. Howe, W. E. N. Austin, M. Forwick and M. Paetzel. (Eds) Fjord Systems and Archives, Geological Society, London, Special Publications, 344, 77-84.

Filipsson H.L. & Nordberg, K., 2010: Variations in residence time and productivity during the last 2400 years in a Skagerrak fjord basin, inferred from benthic foraminiferal ∂13C and organic carbon. In: J. A. Howe, W. E. N. Austin, M. Forwick and M. Paetzel. (Eds) Fjord Systems and Archives, Geological Society, London, Special Publications, 344, 263-272.

Cossellu, M. & Nordberg, K., 2010: Recent environmental changes and filamentous algal mats in shallow bays on the Swedish West Coast – a result of climate change? Journal of Sea Research, 63:203-212.

Polovodova, I., Nordberg, K., and Filipsson, H.L., 2011: The benthic foraminiferal record of the Medieval Warm Period and the Recent Warming in the Gullmar Fjord, Swedish west coast. Marine Micropaleontology 81:95-106

Robijn, A., 2012. A 250-year long sediment record from the Sannäs Fjord, Swedish west coast – environmental changes reflected by benthic foraminifera and heavy metal concentrations. Department of Earth Sciences, University of Gothenburg, B702, ISSN 1400-3821, 31 pp.

Polovodova Asteman, I., Nordberg, K., Filipsson, H.L., 2013: The Little Ice Age: evidence from the sediment record in Gullmar Fjord, west coast of Sweden. Biogeosciences, 10:1275–1290.

Harland, R., Polovodova Asteman, I., Nordberg, K., 2013: A two-millennium dinoflagellate cyst record from Gullmar Fjord, a Swedish Skagerrak sill fjord. Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology, 392:247-260.

Polovodova Asteman, I., Nordberg, K., 2013: Foraminiferal fauna from a deep basin in Gullmar Fjord: the influence of seasonal hypoxia and the North Atlantic Oscillation. Journal of Sea Research 79:40-49.

Nordberg, K. and Robijn, A., 2015: Historien upprepar sig – Rapport från havsbotten. I Havet 1888, p 10-13. Havsmiljöinstitutet. ISBN: 978-91-982291-0-3. 83pp

Polovodova Asteman, I., Filipsson, H. and Nordberg, K. 2018: Tracing winter temperatures over the last two millennia using a NE Atlantic coastal record. Climate of the past 14:1097-1118.

Mikroskopiska marina organismer som värdefulla verktyg för att studera miljöförändringar i havet

Mikroskopiska marina organismer som verktygMarina miljöer, i synnerhet i estuarina områden med floder och utströmmande färskvatten, utgör dynamiska system som kännetecknas av såväl hög primärproduktion som naturlig stor variation i flora och fauna. Dessutom är flodmynningar vanligen urbana områden med hamnanläggningar, industrier, bostäder, etc, vilket bidrar till en ökad mänsklig påverkan, som leder till ökade utsläpp av föroreningar, övergödning och försurning av kustvattnen.

Encelliga mikroskopiska marina organismer t.ex. amöbadjur med skalMikroskopiska marina organismer som verktyg (foraminiferer) kiselalger och dinoflagellater är rikligt förekommande i fjord och kustmiljöer. Kiselalger och dinoflagellater är planktonalger som är viktiga primärproducenter, medan bottenlevande formaniniferer är heterotrofa protister. Foraminiferer utgör en stor andel av den bottenlevande biomassan och spelar en viktig roll vid nedbrytningen av det organiska materialet som faller ned på havsbotten. Generellt är dessa organismer mycket känsliga för miljöförändringar och reagerar snabbt även på kortsiktiga variationer i Mikroskopiska marina organismer som verktygtemperatur, salthalt, pH, syrgashalt och näringstillförsel. Detta tar sig uttryck i förändrad förekomst, artrikedom, dominans, artsammansättning eller mikrobiella livsmiljöbetingelser. Genom att undersöka fördelningen av foraminiferer, kiselalger och dinoflagellater i svenska fjord- och kustmiljöer, kan man få betydelsefull information om dessa organismers levnadsmönster. Detta kan i förlängningen tillämpas på organismernas fossila motsvarigheter och därmed utgöra ett hjälpmedel i tolkningen av sedimentavlagringar som avspeglar det förflutna. Genom studier av sedimentproppar, kan man undersöka den historiska utvecklingen, på en årlig, tioårig, hundraårig eller tusenåriga tidsskalor, ju djupare ned i sedimenten desto äldre sediment.

Publikationer:

Gustafsson, M. & Nordberg, K., 2001: Living (stained) benthic foraminiferal response to primary production and hydrography in the deepest part of the Gullmar Fjord, on the Swedish west coast; including comparisons with Höglund´s material from 1927. Journal of Foraminiferal Research 31:2-11.

McQuoid, M., Godhe A. & Nordberg, K., 2002: Viability of phytoplankton resting stages in coastal Swedish sediments. European Journal of Phycology 37:191-201.

McQuoid, M. and Nordberg, K., 2003: The diatom, Paralia sulcata, as an environmental indicator species in coastal sediments. Estuarine, Coastal and Shelf Science 56: 339-354.

Nordberg K., Filipsson H.L., Linné P. & Gustafsson M., 2009: Stable isotope evidence for the recent establishment of a new, oportunistic foraminiferal fauna within Gullmar Fjord, Sweden Marine Micropaleontology, 73:117-128.

Harland, R. & Nordberg, K., & Robijn, A., 2013: Latest Holocene dinoflagellate cyst records from the west coast of Sweden and their impact on the interpretation of the environmental change. In Lewis, J. M., Marret, F. & Bradley, L. (eds). Biological and Geological Perspectives of Dinoflagellates. The Micropalaeontological Society, Special Publications. Geological Society, London, 43-54.

Harland, R., Polovodova Asteman, I., Nordberg, K., 2013: A two-millennium dinoflagellate cyst record from Gullmar Fjord, a Swedish Skagerrak sill fjord. Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology, 392:247-260.

Polovodova Asteman, I., Hanslik. D., Nordberg. K., 2015. An almost completed pollution-recovery cycle reflected by sediment geochem and benthic foram assemblages in a Swedish–Norwegian Skagerrak fjord. Marine Pollution Bulletine 95:126-140.

Polovodova Asteman, I., Nordberg, K., 2017: A short note on a present-day recovery in the formerly heavily polluted Idefjord (Sweden/Norway). Marine Pollution Bulletin 123:227-231.

Nordberg, K., Polovodova Asteman, I., Gallagher, T.M., Robijn, A., 2017: Recent oxygen depletion and benthic faunal change in shallow areas of Sannäs Fjord, Swedish west coast, Journal of Sea Research, 127:46–62.

Sannäsprojektet

SannäsprojektetForskning om fritidsbåtars påverkan på havsmiljön inleddes 2008 med att fokuserade på miljöeffekter och spridning av antifoulingfärger från båtbottenmålning. Undersökningar av både tungmetaller och organiska miljögifter genomförs i Sannäsfjorden parallellt med oceanografiska mätningar. Det har byggts en spolplatta med reningsverk (Steg 1, mekanisk avskiljning och Steg 2, reningsverk med fällning av metaller och filtrering genom aktivt kol för organiska föreningar) som uppfördes i Sannäs marina 2009. Anläggningen Sannäsprojektetfungerar också som en kurs- och demonstrationsanläggning. De vetenskapliga resultaten publiceras nu löpande i internationella tidskrifter med per-review system.

Publikationer:

Johansson, P., 2010. Water exchange above sill level in the Sannäsfjord, west coast of Sweden, Department of Earth Science, Göteborg, University of Gothenburg, B591, 37 p.

Robijn, A., 2010. Heavy metal concentrations as a relative age marker in recent marine sediment cores along the Swedish west coast. Department of Earth Science, Göteborg, B608, 25 p.

Nordberg K, Bornmalm L, Cato I, Arneborg L, Björk G and Robijn A. 2012. Sannäsfjorden - en studie av hydrografisk, bottendynamisk och miljökemisk status. Department of Earth Sciences, University of Gothenburg.C95, ISSN 1400-383X. 50p.

Ödalen, M., 2012. Oxygen deficiencies and environmental issues related to hydrography in the Sannäs fjord, west coast of Sweden. Dept. of Earth Science, Göteborg, B680, 41 p.

Robijn, A., 2012. A 250 years sediment record from the Sannäsfjord, Swedish west coast, environmental changes reflected by benthic foraminifera and heavy metal concentrations. Department of Earth Science, Göteborg, B702, 27 p.

Björk, B., Nordberg, K., Arneborg. L, Bornmalm, L., Harland, R., Robijn, A. and Ödalen, M. 2017: Seasonal oxygen depletion in a shallow sill fjord on the Swedish west coast. Journal of Marine Syst. 175:1-14.

Fritidsbåtars inverkan på skärgårdsmiljön, ett samarbetsprojekt om hållbart båtliv och samexisterande näringar för en god havsmiljö

Fritidsbåtars inverkan på skärgårdsmiljönProjektet drivs i unikt nära samarbete mellan Göteborgs universitet, VG-regionen, Länsstyrelsen, HaV, Transportstyrelsen, SGU, RISE, kommuner samt ett flertal organisationer. Genom att använda Sannäsfjorden och Grebbestad, två närliggande områden i norra Bohuslän, kan de utnyttjas som modellområden och ge vetenskapligt välunderbyggda underlag om effekter av fritidsbåtars avgaser i vattnet för en förbättrad havsplanering på både lokal, regional och nationell nivå. I Sannäsfjorden påträffas mycket förhöjda halter av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i sediFritidsbåtars inverkan på skärgårdsmiljönmenten där andra signifikanta föroreningskällor än fritidsbåtar saknas. Inom projektet följer vi upp detta med naturvetenskapliga mätningar och analyser, spridningsmodeller skapas för avgasrelaterade ämnen i vattnet, i sedimenten och i blåmusslor och ostron samt. Projektet inkluderar även samhällsvetenskapliga analyser med bl.a. attitydundersökningar bland båtägare och representanter för olika näringar med anknytning till båtar, turism och produktion av marin föda. Resultaten vävs in i GIS-baserat modellarbete. Vi tar fram underlag för förbättrade verktyg för havsplanerare och avser utveckla användarvänliga GIS-program för ändamålet. Samarbetet med transportstyrelsen öppnar också vid behov upp för förslag om lagstiftningsåtgärder.

Publikation:

Nordberg, K., 2017: Ostron mäter föroreningar från båtavgaser. Västerhavet 2017, p 14-15. Havsmiljöinstitutet. ISSN 1104-3458. 24pp.

Skagerak

Forsknings- och undervisningsfartyg

Botanhuset

Här finns vårt huvudkansli, vissa undervisningslokaler och flera medarbetare

Kristineberg

Station för marin forskning och utbildning

Tjärnö

Station för marin forskning och utbildning

Sidansvarig: Annika Wall|Sidan uppdaterades: 2018-10-25
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?