Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Larvbeteende och spridningsmekanismer hos marina larver

De flesta marina djur producerar larver som sprids över stora områden med havsströmmar. Det är dock mycket dåligt känt vilka faktorer som påverkar larvernas spridning eller hur olika områden är sammanlänkade via larvspridning, vilket försvårar förståelse och förvaltning av marina populationer. Ett av mina forskningsintressen är att förstå hur larvers simbeteende påverkar deras spridning samt hur detta kan ha anpassats till lokala oceanografiska förhållanden för att öka överlevnad och rekrytering. Jag har studerat detta i tvärvetenskapliga samarbeten där vi kombinerar empiriska studier av larvers beteenden med oceanografisk modellering och genetiska metoder. Under senare år har vår forskningsgrupp tagit fram modellredskap som hjälper förvaltare att inkludera larvspridning och konnektivitet vid t.ex. utveckling av nätverk av marina skyddsområden.

Forskningsprojekt

Evolution av marina larvers simbeteende och betydelse för lokala anpassningar (2015–2018)

Målet med projektet att studera om och hur simbeteende hos marina larver har anpassats till olika oceanografiska förhållande och hur detta påverkar spridning, predationsrisk och rekryteringsframgång i olika populationer. I projektet kommer strandkrabban anpassning till olika tidvattensförhållanden i Nordsjön användas som modellsystem och studeras med en kombination av fältexperiment, molekylärbiologiska studier av krabborna genetik och oceanografiska modellstudier.
Huvudsökande: Prof. Per Jonsson
Övriga samarbeten: Prof. Carl André och Dr. Hanna Corell, Göteborgs universitet
Prof. Filip Volckaert, University of Leuven, Belgium.
Finansiering: Vetenskapsrådet (VR)

Spridning och retention av torskägg och larver i Västerhavet (2012–)

På grund av överfiske anses flera lokala bestånd av torsk i Kattegatt och Skagerrak ha försvunnit eller vara på att försvinna. Dessa bestånd kan ha haft lokala anpassningar i fråga om lekplatser, densitet av ägg och simbeteende hos larver för att ökat självrekrytering i beståndet, vilket kan försvåra en återhämtning. Dessa frågor studeras med hjälp av empiriska fältstudier, genetiska analyser och oceanografisk modellstudier i bl.a. Gullmarsfjorden och Kattegatt-Skagerrak området.
Samarbeten: Prof. Per Jonsson, Carl André och Hanna Corell, Göteborgs universitet. Henrik Svedäng, SLU Havsfisklaboratoriet, Jakob Hemmer Hansen, Danmarks Tekniske Universitet - DTU Aqua.
Finansiering: FORMAS, Interegprojektet CodS, Havs- och vattenmyndigheten.

Larvspridning och optimala nätverk av marina skyddsområden i Västerhavet (2009–)

Marina skyddsområden är ett viktigt verktyg i naturvårdsarbetet med att bevara biologiskt mångfald och kommersiella bestånd. Bristen på kunskap av hur pelagiska larver sprids i havet och hur områden och är sammanbundna via larvspridning har dock försvårat utformning av ekologiskt uthålliga nätverk av marina skyddsområden. Inom detta tvärvetenskapliga projekt kombinerar vi empiriska studier av larvbeteende, 3-dimensionella hydrodynamiska modeller av havsströmmar och nya matematiska optimeringsmodeller för att identifiera de bästa områdena att inkludera i ett nätverk av skyddsområden i Västerhavet med avseende på larvspridning och konnektivitet for olika grupper av marina organismer. Arbetet utförs i nära samarbete med regionala och nationella myndigheter inom marin miljöförvaltning.
Samarbeten: Per Jonsson och Hanna Corell Göteborgs universitet, Martin Nilsson-Jacobi, Chalmers Tekniska Högskola, Laura Piriz, Havs- och vattenmyndigheten, Maria Kilnäs, Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Finansiering: FORMAS, Havs- och vattenmyndigheten.

Larvbeteende och spridningsmekanismer i en tidvattenslös miljö (2004–2009)

Målet med projektet var att studera om strandkrabbans larver i Västerhavet har ett annat nedärvt simbeteende än larver från tidvattensområden, samt hur larvernas simbeteende samverkar med havsströmmar och påverkar spridning och utbyte av individer mellan olika områden i Kattegatt och Skagerrak. Arbetet utfördes i ett tvärvetenskapligt samarbete med fysiska oceanografer och inkluderade beteendestudier i laboratoriet, empiriska studier av larver och oceanografiska förhållande i fält, samt oceanografisk modellering av havsströmmar.
Huvudsökande: Per-Olav Moksnes
Samarbeten: Dr. Bengt Liljebladh, Göteborgs universitet. Dr. Lennart Funkquist, SMHI. Dr. Henrique Queiroga, University of Aveiro, Portugal.
Finansiering: FORMAS

Publiceringar

Pelagisk krabblarv

Megalopastadiet hos simkrabban Liocarcinus sp.

Torskyngel

Juvenil torsk i en ålgräsäng

Sidansvarig: Bo Johannesson|Sidan uppdaterades: 2015-10-07
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?