Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Per Jonsson

Professor

Per Jonsson
Professor
Akademisk grad: Docent,
per.jonsson@marine.gu.se
031-786 9627
0766-229627

Postadress: Tjärnö, 45296 Strömstad
Besöksadress: Tjärnö , 45296 Strömstad


Institutionen för marina vetenskaper (Mer information)
Box 461
405 30 Göteborg
Besöksadress: Carl Skottsbergs gata 22 B , 413 19 Göteborg

Om Per Jonsson

Professor vid Institutionen för marina vetenskaper - Tjärnö

Utförligare presentationer av pågående projekt finns i den engelska versionen.


Vad är en population? Relationen mellan spridning och differentiering av populationer i naturliga landskap
Det här projektet är en del i ett större program “Centre for Marine Evolutionary Biology”, finansierat av de svenska forskningsråden (VR) och Formas, och syftar till bättre kunskap om hur spridning i den marina miljön påverkar den genetiska populationsstrukturen med effekter på lokala anpassningar och demografiskt beroende.

Evolution av marina larvers simbeteende och betydelse för lokala anpassningar
Projektet, med finansiering av svenska forskningsrådet (VR) sytar till att undersöka kopplingen mellan evolution av olika simbeteenden hos marina larver och hur det påverkar spridning och larvernas möjlighet att hitta en lämplig miljö och påbörja sitt vuxna liv. För många arter som lever i kustzonen är en stor utmaning för larverna att stanna kvar i eller komma tillbaka till kustzonen trots att de driver fritt i många veckor. En spännande möjlighet är att naturligt urval för vissa simbeteenden minskar spridningen bort från kustzonen. En sådan mekanism öppnar också möjligheten för utveckling av lokala beteendevarianter anpassade till den lokala oceanografin. En effekt av lokala anpassningar som reducerar larvers spridning är att spridningen mellan populationer inom arten kan minska vilket då kan öka möjligheten till andra lokala anpassningar även hos det vuxna livsstadiet.

Integrering av ålgräsets ekologiska och ekonomiska värden för en uthållig fysisk havsplanering och förvaltning
Ekosystembaserad havsplanering och förvaltning förespråkas idag för att motverka den pågående utarmningen av marina miljöer och de ekosystemtjänster de tillför samhället. Denna förvaltningsmetod försvåras dock allvarligt av bristen på information om hur ekologiska samhällen är sammanlänkade genom spridning av larver och frön, hur ekosystemtjänster skall värderas, samt metoder för hur denna information skall användas i förvaltningen. Ålgräsängar (Zostera marina) är ett dominerande habitat i grunda kustområden som erbjuder flera viktiga ekosystemtjänster, men som minskat dramatiskt i utbredning och är i omedelbart behov skydd och restaurering. Utefter svenska kuster har upp till 60% av ålgräsängarna försvunnit sedan 1980- talet. Med ett multidisciplinärt team syftar projektet till att utveckla en serie nya spatiella förvaltningsredskap för områdesskydd och restaurering av ålgräsängar genom 3 delmoment: 1. Undersöka fröspridning och konnektivitet mellan historiska och nu levande ålgräsängar med hjälp av oceanografiska partikelmodeller och populationsgenetiska metoder. 2. Identifiera ålgräsets ekosystemtjänster och beräkna deras lokala ekonomiska värde genom att använda modeller av torsklarvers rekrytering och kostnaden för att minska närsaltsutsläpp. 3. Utveckla ett modell-verktyg som integrerar hur ålgrässamhällen är sammanlänkade via larvspridning, med ängarnas lokala ekonomiska värde för att identifiera de viktigaste ålgräsängarna ur ett ekologiskt och ekonomiskt perspektiv.

Effekter av ägg- och larvspridning för evolution av lokalt anpassade torskbestånd i Skagerack/Kattegatts fjordmiljöer
Lokala torskbestånd i Skagerack/Kattegatt har minskat dramatiskt sedan 1970-talet. Inom projektet MarGen, finansierat genom EU-Interreg, använder vi biofysiks modellering och genetisk/genomisk analys för att bättre förstå viktiga lekplatser (både nuvarande och historiska) som fungerar som källor för ung torsk som rekryterar i Skagerack/Kattegatt. Vi letar också efter unika anpassningar hos torsk i fjordar, t.ex. kopplat till migrationsmönster.

Utformning av marina skyddade områden utifrån spridning och konnektivitet
Marina skyddade områden är ett viktigt verktyg i naturvårdsarbetet med att bevara biologiskt mångfald och att skydda överfiskade kommersiella bestånd. Det saknas dock idag viktig kunskap om hur organismer sprids i havet och hur områden och olika reservat är sammanbundna via spridning. Detta utgör ett allvarligt hinder för att kunna utforma ett effektivt och uthålligt nätverk av marina reservat som uppfyller uppsatta mål om bevarande av marina miljöer, bestånd och biodiversitet. Målet med detta projekt, som finansieras av EU-BONUS BIO-C3 och EU-BONUS BAMBI är att utveckla modellredskap som hjälper förvaltare av marina miljöer och kommersiella bestånd att inkludera aspekter av spridning och konnektivitet för utvärdering och utformning av nätverk av marina skyddade områden. Projektet är tvärvetenskaplig och inkluderar oceanografer, biologiska modellerare och ekologer, samt förvaltare från HaV och HELCOM.

3D-printade biomimetiska mikrostrukturer mot marin påväxt
Marin påväxt är ett globalt problem, inte bara för sjöfart utan även för akvakultur, anläggningar för förnyelsebar energi (våg, vind och tidvatten), avsaltningsanläggningar och sensoriska system. För att förhindra påväxt används idag huvudsakligen miljöskadliga färger baserade på tungmetaller (koppar, zink) och/eller bredspektrumorganiska biocider. Många organismer i havet har ingen påväxt utan har ett naturligt försvar som kan vara kemiskt, mekaniskt, fysiskt (ytstruktur) eller en kombination. Av de ytstrukturer som finns karaktäriserade idag är den gemensamma nämnaren den hierarkiska ordningen från några μm upp till mm. Hittills har det varit svårt att tillverka ytor och strukturer med liknande hierarkisk ordning, och enklare modellytor har använts i inledande försök. I det här projektet, finansierat av forskningsrådet Formas, vill vi med moderna avbildande metoder (μ-CT, SEM, AFM och TOF-SIMS) följt av 3D-printing tillverka modellytor med matchande hydrofobicitet, kemisk funktionalitet och mikrostruktur som hos marina organismer. Vi studerar effekten av sådana ytor på marina påväxtorganismer som t.ex. havstulpan, både i fält och i laboratorium. De hypoteser som undersöks är effekten på organismers rörlighet över ytan, minskad adhesion vid etablering och effekt på receptornivå. Morfologi hos strukturerna i vattenlagring och vid tvätt kommer att följas för att kunna avgöra långtidsanvändandet av konceptet med biomimetisk mikrostruktur mot marin påväxt.

Effekter på europeiska ”marina skogar” i ett förändrat klimat
Marina skogar består av stora brunalger (tång) i grunda havsområden och är bland de mest produktiva ekosystemen på jorden. Dessa skogar ger många ekosystemtjänster (t.ex. mat, kemiska ämnen, kustskydd, biologisk mångfald, turism). I det internationella projektet MARFOR, som finansieras av BiodivERsA and EU Horizon 2020, är syftet att förstå viktiga miljöfaktorer som påverkar fysiologi, genetik och konnektivitet hos marina skogar på en europeisk skala. Med den kunskapen vill vi sedan förutsäga hur ett ändrat klimat kan påverka den framtida utbredningen av marina skogar.


The Linnaeus Centre for Marine Evolutionary Biology

Läs mer om projektet på den här länken.

Senaste publikationer

The anchoring effect-long-term dormancy and genetic population structure
Lisa Sundqvist, Anna Godhe, Per R. Jonsson, Josefin Sefbom
Isme Journal, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2018
Artikel i vetenskaplig tidskrift

A planktonic diatom displays genetic structure over small spatial scales
Josefin Sefbom, A. Kremp, K. Rengefors, Per R. Jonsson, C. Sjoqvist et al.
Environmental Microbiology, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2018
Artikel i vetenskaplig tidskrift

The Barnacle Balanus improvisus as a Marine Model - Culturing and Gene Expression
Per R. Jonsson, A. L. Wrange, Ulrika Lind, Anna Abramova, Martin Ogemark et al.
Jove-Journal of Visualized Experiments, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2018
Artikel i vetenskaplig tidskrift

High climate velocity and population fragmentation may constrain climate-driven range shift of the key habitat former Fucus vesiculosus
Per R. Jonsson, J. Kotta, H. C. Andersson, K. Herkul, E. Virtanen et al.
Diversity and Distributions, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2018
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Genome architecture enables local adaptation of Atlantic cod despite high connectivity
Julia M.I. Barth, Paul R. Berg, Per R. Jonsson, Sara Bonanomi, Hanna Corell et al.
Molecular Ecology, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2017
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Åttitalets ålgräsängar - ett riktmärke i havet
Per-Olav Moksnes, Per R. Jonsson, Lars-Ove Loo
Havet 1988, Göteborg, Havsmiljöinstitutet, Kapitel i rapport 2017
Kapitel i rapport

Adaptation to dislodgement risk on wave-swept rocky shores in the snail Littorina saxatilis.
Guénolé Le Pennec, Roger Butlin, Per R. Jonsson, Ann I. Larsson, Jessica Lindborg et al.
PloS one, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2017
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Visar 1 - 10 av 94

2018

The anchoring effect-long-term dormancy and genetic population structure
Lisa Sundqvist, Anna Godhe, Per R. Jonsson, Josefin Sefbom
Isme Journal, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2018
Artikel i vetenskaplig tidskrift

A planktonic diatom displays genetic structure over small spatial scales
Josefin Sefbom, A. Kremp, K. Rengefors, Per R. Jonsson, C. Sjoqvist et al.
Environmental Microbiology, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2018
Artikel i vetenskaplig tidskrift

The Barnacle Balanus improvisus as a Marine Model - Culturing and Gene Expression
Per R. Jonsson, A. L. Wrange, Ulrika Lind, Anna Abramova, Martin Ogemark et al.
Jove-Journal of Visualized Experiments, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2018
Artikel i vetenskaplig tidskrift

High climate velocity and population fragmentation may constrain climate-driven range shift of the key habitat former Fucus vesiculosus
Per R. Jonsson, J. Kotta, H. C. Andersson, K. Herkul, E. Virtanen et al.
Diversity and Distributions, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2018
Artikel i vetenskaplig tidskrift

2017

Genome architecture enables local adaptation of Atlantic cod despite high connectivity
Julia M.I. Barth, Paul R. Berg, Per R. Jonsson, Sara Bonanomi, Hanna Corell et al.
Molecular Ecology, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2017
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Åttitalets ålgräsängar - ett riktmärke i havet
Per-Olav Moksnes, Per R. Jonsson, Lars-Ove Loo
Havet 1988, Göteborg, Havsmiljöinstitutet, Kapitel i rapport 2017
Kapitel i rapport

Adaptation to dislodgement risk on wave-swept rocky shores in the snail Littorina saxatilis.
Guénolé Le Pennec, Roger Butlin, Per R. Jonsson, Ann I. Larsson, Jessica Lindborg et al.
PloS one, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2017
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Visar 1 - 10 av 94

Sidansvarig: Bo Johannesson|Sidan uppdaterades: 2015-07-01
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?